Mellan den 30 november och 4 december arrangeras Nedskräpningsveckan 2020. Konferensen anordnas av Håll Sverige Rent. Mer än 30 programpunkter finns i det digitala programmet, och tisdagens tema är Sjöar och hav.
”Under tisdagen riktar vi fokus mot nedskräpningen av våra sjöar och hav. Det årliga flödet av plast ut i världens hav beräknas tredubblas till år 2040. Det slår en expertgrupp fast i en banbrytande rapport, Breaking the plastic wave. Men man pekar också på att om rätt beslut fattas i dag kan plastflödet istället minska med upp till 80 procent. Den här dagen fokuserar vi på åtgärder som kan minska mängden skräp i våra sjöar, hav och vattendrag.”
Havs- och vattenmyndigheten har kommit med ett förslag på åtgärdsprogram för havsmiljön. Förslaget innehåller en rad åtgärder för att förbättra havsmiljön i Nordsjön och Östersjön.
Mer om åtgärdsprogrammet och samrådet finns att läsa på Havs- och vattenmyndighetens hemsida. Samrådet pågår från den 1 november 2020 till den 30 april 2021.
Nordiska Skärgårdssamarbetet har kommit ut med ett nytt nyhetsbrev. I detta kan ni läsa samarbetschef Annastina Sarlins uppdatering om skärgårdsregionerna.
Nordiska Skärgårdssamarbetet tipsar också om ett webbseminarium den 4 november med namnet Från skräp till resurs. Detta finns att läsa om på deras hemsida under Aktuellt.
Delstudie 3 i Tre Skärgårdar handlar om klimatanpassning och lämnar rekommendationer till hur skärgårdsområdena bör hantera ett förändrat klimat.
Risker med klimatförändringar finns bland annat för den byggda miljön, och Informationscentrum för hållbart byggande (ICHB) har kommit ut med tips för att skydda fastigheter mot riskerna med klimatförändringar.
FN har utnämnt 2021-2030 till ett årtionde för havsforskning för hållbar utveckling. Sveriges regering gav våren 2020 Formas, Havs- och vattenmyndigheten, SMHI och Sida i uppdrag att ta fram förslag kring hur Sverige kan bidra till detta inklusive en plan för det fortsatta arbetet.
Formas, Havs- och vattenmyndigheten och SMHI har nu kommit ut med en rapport där de ger förslag på hur Sverige kan bidra till en globalt hållbar havsförvaltning. Mer om resultaten av rapporten, och rapporten i sin helhet, finns att läsa hos Formas.
I ett pressmeddelande från Näringsdepartementet meddelas att regeringen föreslår att 30 miljoner kronor avsätts årligen för att genomföra havs- och fiskeriprogrammet under perioden 2021-2027. Detta är ett förslag från regeringspartierna, i överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna, i budgetpropositionen för 2021.
”Under 2021 kommer ett nytt nationellt havs- och fiskeriprogram för perioden 2021–2027 utformas och träda ikraft. Regeringens övergripande prioriteringar och mål för det svenska programmet är att understödja genomförandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik och dess långsiktiga mål om ett hållbart fiske och vattenbruk samt relaterade miljömål och delar av EU:s integrerade havspolitik. Programmet ska även understödja återhämtningen av de delar av fiskenäringarna som drabbats av den pågående pandemin. Det ska också bidra till att uppfylla livsmedelsstrategins och landsbygdspolitikens mål.”
Slutkonferensen har genomförts och huvudrapporten har publicerats. Arbetet med projektet Tre Skärgårdar har därmed rotts i mål. Allt material – såväl huvudrapporten som de sju delstudierna – finns att läsa här på hemsidan, och vi kan tipsa om att det kommer att finnas en viss aktivitet på hemsidan även i fortsättningen.
Slutkonferensen för projekt Tre Skärgårdar hölls i digital form den 10 och 11 september.
På konferensen deltog bl.a. generaldirektör Jakob Granit och ytterligare ett femtital engagerade och intresserade personer från såväl Sverige som Åland och Finland. Intressanta presentationer av hela projektet gjordes av Anthesis. Vi fick höra reflektioner och kommentarer kring projektet och dess rekommendationer från bl.a. Havsmiljöinstitutet, IOC/Unesco samt Nordiska skärgårdssamarbetet. Det parallella benet i projektet om Digitaliseringen och AI presenterade sina resultat.
Nedan finns ett kortreferat från konferensen. Samtliga presentationer från konferensen redovisas nedan. På sidan Delstudier finns samtliga rapporter tillgängliga. Mer om konferensen finns på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, här.
Christian Pleijel – This short video tells about the ”Habitability Plan” the people of Kökar island in the Baltic Sea have developed.
Det som avgör om en liten ö är ett hållbart samhälle eller inte är om den är bobar. Om de som är födda och uppvuxna på ön vill bo kvar eller flytta tillbaka, om nya familjer flyttar in, om det finns barn i skolan, om det finns arbete, bostäder, förbindelser, service och trygghet – då är ön ett levande samhälle. Om det finns folk som bor på ön året om, en blandad befolkning i alla åldrar, av alla kön, ursprung och åsikter, så är den bobar. Det är den viktigaste och mest konkreta delen av hållbarhet. Är den inte bobar har den ingen bärkraft och kommer att föråldras och avfolkas.
Efter ett år av intensivt arbete med projektet Tre Skärgårdar kan vi nu presentera den slutliga Huvudrapporten. Under årets gång har sju delstudier tagits fram, vilka alla finns att ladda ner här på hemsidan (under respektive Delstudie).
Inom huvudstudien finns förutom Huvudrapporten även tre delrapporter. Alla dessa fyra rapporter kan läsas på sidan Huvudstudie. De tre delrapporternas inriktning är:
Inledning och syfte Denna delrapport ger en bakgrund till projektet och förklarar en hel del begrepp som används i projektets Huvudrapport.
Sammanställning av delstudier Denna delrapport sammanfattar de sju delstudierna med utgångspunkt från sex nyckelområden, vilka prioriterats i Huvudrapporten.
Source-to-Sea (S2S) metoden applicerad på material och biota Denna delrapport testar S2S på två olika nyckelflöden, utifrån Havs- och Vattenmyndighetens särskilda intressefrågor för skärgården. S2S tittar på kopplingen mellan land och havsekosystem och syftar till att uppnå en holistisk naturresurshantering och ekonomisk utveckling.
